D e lite tyst härinne nu ja vet. Ja har ingenting att skriva om, ingen ork att skriva heller. Försöker febrilt hålla nästippen ovanför vattenytan känns d som, eller streta emot kvicksanden som drar neråt. Känner i hela mig vart d e på väg, o ja vill int! Ja vill int va nere, vill int deppa o ja vill int förlora dom krafter ja ha kvar. Många behöver mig o så e d bara. Ha biti ihop ordentligt dom senaste dagarna, så d gnisslar i käkarna imellan. Hur kan man bara börja böla mitt i allt när man har en gigglande glad liten trollunge framför sig på pottan? Han tittar på mig me dom där klarblå ögona, dom e så glada o förväntansfulla. Ska int d ge mig kraft? Ja måst ju orka, ja e motorn här o den kan int bara braka. 

Har mycke o va glad för just nu, har människor omkring mig ja int vet va ja sku göra utan, solen skiner o våren e på väg. Ändå mår ja så här? VAFFÖR??? ja vill int ja vill int ja vill int.

L8

 

systern

11 april 2013 07:56

Upp med hakan vännen!Vet att det är lättare sagt än gjort då man känner sig som du just nu men det är det bästa råd jag kan ge dig.
Ju snabbare du kan komma bort från dina onda tankar som tär på din ork och ditt humör desto bättre.
Trots allt är Våren på väg och med den ett löfte om ljus och värme.Morgnarna är redan ljusa och sakta men säkert smälter snön bort.
Vinter i år har varit lång,kall och mörk och säkert är vi alla i behov av allt det som sommaren i all sin enkelhet har att bjuda.
Jag hoppas du redan mår lite bättre än då du skrev ditt senast blogginlägg.Det är hemskt då någon man bryr sig om mår dåligt och är nere och man inte kan trösta den.
Säkert är en av orsakerna till att du misströstar den att du har ett så stort ansvar att bära ,helt ensam.
Det finns så mycket fint i Livet trots allt och jag skulle så unna dig att få njuta av allt det!
Kramar...många!

 

systern...igen

12 april 2013 07:28

Hej vännen!
Visste inte att det var SÅ illa ställt!Förstår om mina tidigare ord kanske bara kändes som ett hån.
Viktigast nu att du på sätt eller annat får ork att komma vidare.
Säkert behövs mycket stöd och hjälp av både en och annan men det ska nog bli bättre!Det bara måste bli.
Ha en bra dag min vän så återkommer vi.
P.S.Grodan hälsar och erbjöd sin hjälp.
Kraam

 

Trogen läsare

22 april 2013 19:02

Alltid händer det något. Alltid finns det något att skriva om. Alltid orkar man inte?

 

loppz

22 april 2013 20:34

ser man på, nå liv finns d härinne iaf :-) E nog in nästan dagligen o ser min stackars blogg tyna bort. Visst händer här, snarare för mycke än för lite, men ti d far oxå orken... tyvärr.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...