Visst har ja fundera av o an, visst känns d imellan som ja sku ha vari hemma huuuuuur länge som helst, o visst sku ja vissa dagar helst av allt föra Pontus ti dagis o hämta hem honom om en vecka elär så. Ändå vet ja bombsäkert att ja aldrig kommer att ångra att jag stanna hemma så här länge. Den här tiden kommer aldrig igen, o dom här dagarna, fast dom kanske för nån känns betydelselösa o tråkiga, dom betyder massor. Massor av små ögonblick, många kramar som sku utebli om jag sku va på jobb o han på dagis, många skratt, mycke allt möjligt. 

D va bara d ja hadde på hjärtat just nu.

Kram,

LoppZ

Psst, tack tack i massor för alla era röster!!! Det ser bra ut än så länge. 8,5 dag kvar att rösta!

 

en mamma på samma linje

8 maj 2013 12:21

Det var inte så lite det. Stämmer som du skriver att man aldrig får de tiderna tillbaka sen senare, det har alltför många märkt - för sent. Du har gjort ett bra beslut att vara hemma så länge, också om det inte verkar varit någon dans på rosor hela tiden. Lycka till med Bloggbussen, den får ni inte missa du och äldre sonen. Tror att han kan behöva ha sin mamma för sig något tag också.

 

Ordspråksboken

8 maj 2013 12:27

Barn har man bara till låns.

 

loppz

8 maj 2013 12:30

Så e d, o nu vaknar lånet :-P

 

Boklånaren

8 maj 2013 17:09

Du vet ju att det blir böter om man inte returnerar lånet i tid!!!

 

Mor i skogen

9 maj 2013 15:57

Om några år kommer du att vara ännu mer tacksam över att du trots din ansträngda ekonomi valt att vara hemma länge med Pontus, trots alla de uppoffringar det krävt. Förr hade man inte möjlighet att vara hemma så länge med barnen, man fick inte ens ledigt på egen bekostnad från jobbet, och det var en hederssak att komma ut i arbetslivet så fort som möjligt... Konstiga prioriterigar egentligen, jobbet före barnen! Men så var det, tyvärr. Jag tror också att Manolis uppskattat det mycket att några år ha sin mamma hemma om dagarna! kram

 

Mor i skogen igen

9 maj 2013 16:00

Glömde skriva att just för att du - som ensam mamma - haft det väldigt jobbigt med nattvak i flera månader och en massa andra motgångar och tråkigheter som ingen ens orkar/vill tänka på, är du nog speciellt värd att få åka ut på en avkopplande bussresa där allt är planerat och ni blir väl omhändertagna!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...