Lördag. Solen skiner därute, inte härinne. Jo, såå bad e d väl int, fast inuti mig känns d nog lite mörkt. Tito stressa ovanligt mycke på mårånlänken, o d gör mig så lessen. Kan hända att d e av kuren, han mår väl int så bra efter rippen o stuff, o kuren ska han äta hela 2 veckor, men ändå blir ja lessen, o orolig, igen. Ja veeet, d e ingen idé me att ja håller på o beskyller mig själv för allt, ja ha gjort så gott ja ha kunna från början, o me handen på hjärtat VAR han en himla skygg o ängslig liten hundman från dag 1. Men ändå...ändå kan ja int låta bli att klanka mig själv. 

D här ble ju int så där jätte barnsligt skoj kanske , men men, nu e d så här d e. O tanken me bloggandet nu e väl just att vi ska försöka få en chans komma ifrån allt lite, bara jag o Manolis (sonen alltså, int kanariefågeln), utan bekymren me Tito, utan megamammiga Pondus som klänger än här än där. 

D går bra me rösterna, ännu hänger vi me, så STORT TACK!!!

Försöker skaka av mig lite dåliga tankar genom att återgå ti gårdagen. D blev alltså keikka (konsert) sen! O vettni va? efter många timmar av regn o svarta moln skingra sig skiten o fram trädde en blå blåå himmel, precis passligt tills Haloo sku börja spela! Helt otroligt. Nunni (samma son, vi har ingen kanariefågel) ((fast d kan hända att d blir en sån nån gång, iställe för hund...) trängde sig duktigt allra längst fram o där stod han sen som fastgjuten hela spelningen. O HAN FICK SIN NIMMARE!!!!!!!!!! (autograf, förlåt min muminländska). GISSA om han var glad!! han bara skaka när han kom hoppande me sitt block.   Han va faktiskt den enda, åtm som jag såg, som fick nån. Tänk att han håller på o blir så där stor min Nunni... .. . D e nu jag verkligen borde ta till vara varenda en stund han går me på att spendera tisammans me mig. D lär int ta så länge före såna e ett minne blott.

Ja e hemskt glad att vi for dit. Manolis behövde nå sånt, kanske jag oxå. D va en superbra konsert. D e inte ofta ja blir imponerad av finska artister, men dom här va faktiskt duktiga. Tyvärr e ljude ganska dåligt på videon, ja stod precis framför högtalarna 

Att Nunni växer me raketfart får igen mina tankar ti Bloggbussen. D sku ju onekligen va ett ypperligt tillfälle att få (måsta  ) spendera 24/7 me honom o bara honom, o dessutom utan alla normala "störningar" man har hemma, som disk, byke, matlagning osv. O dessutom, utan att själv måsta fundera o organisera VAD vi ska hitta på, allt färdigt på silverfat, bara att hänga me liksom. Huh huh, blir helt matt bara av att tänka på vilket jobb d måst va för stackrarna som ordnar resan, o att hålla reda på en massa hjärndöda (nu får ingen ta illa opp, ja utgår från mig själv) mammor o deras barn. Dom e nog värda både en o två tummen uppar för sitt jobb . En fin idé helt enkelt, bloggbussen. 

Ifall nu ännu inte har röstat, gör d snälla. Bara att klicka på StenaLine rutan uppe till höger. 

kram o tack 

idag-lite-lezzna-loppZ

 

Sol ute sol inne, sol i....

27 april 2013 12:53

Kul med park-konsert, och att ni kunde armbåga er ända fram! Och tur att det inte regnade!

 

ny nyfiken

27 april 2013 14:20

Vilka fina bilder, tänk att du fick en videosnutt också! Fint att ni hade en mysig kväll tillsammans, mitt i det inte så lätta vardagslunket. Kramar

 

Mor i skogen

27 april 2013 17:34

Hoppas innerligt att banan vänder uppåt igen, och hålls länge där uppe! Stor kram, tänker på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej här har ni mig igen. E totalslut efter 2 dagar av grubblande o hårslitning. Tito e betydligt piggare nu, vill leka hela tiden o smaskar glatt i sig allt jag sätter i skålen, hittills bara sej o spad o lite piimä men iaf. Jag kan inte fatta va som...

Äntligen e pajen i ugnen! Fick ett tips på grönkålspaj av min far, en glutenfri botten på kikärter o mandelmjöl, d måst ju testas . Receptet är från DN o ni kan hitta det HÄR.    I övrigt bara undrar jag, fast jag INTTTTE vill klaga, om d faktisk...

Pling pling på bloggen. En liten tid sen sist   Eeeeeeevigheter sen sist alltså, men jag hinner inte gå in på allt som har hänt. Egentligen, va ha hänt heller (ha haa) annat än att vi yrar på som bara vi kan. Snart e d Jul o vi förbereder oss me sj...

Sjukstugan här igen. Överallt ligger d sjuklingar. Lätt att tänka på byke o packas när än den ena rumpan ska putsas, än den andra halsen lindras. Stora ljusröda tabletter ska klämmas ner i doggens hals mårån o kväll, o hans rumpa ska putsas så ofta s...

Förlåt, d ha int hörts av mig på en tid igen. D blir allti så mycke allt möjligt dom sista veckorna före semestern, o nu närmar den ju sig verkligen me stormsteg. Stormar gör d iofs annars oxå.... men iaf, FEM dagar jobb kvar, fem ynkliga små fjutted...