come to an end säger dom ju, o så e d väl nog. Har idag sagt hej då ti Emma & Alexandra, o jag måst säga, fast ja inte e den mest sentimentala typen, att d kändes ganska vemodigt. Lite dumt kanske, vi bor ju int jättelångt ifrån varann ens, o kommer säkerligen att träffas igen. Helt sjukt alltså hur vi har skrattat, o så e d såå roligt att ungarna kom så bra överens oxå. Verkligen roligt.

Efter att dom hoppa på sitt tåg köpte vi biljetter o handla bort lite kronor på Manolis älskade Pressbyrån. Nu sitter vi på tåget o vet ni va.... näte funkkaaaaaaaaaaaaaaaaaaaar wooohooooooo!!!

Satt o bläddra i Kalle Anka medan Manolis va på näte. Vet int NÄR jag sku ha läst gamla hederliga Kalle sist, o d e lite roligt när man får såna små vibbar av någo man gjort för länge sen, vet ni va ja menar? 

Allteftersom vi närmar oss hemmaplan börjar tankarna förstås snurra mer kring dom där hemma. Ha messat lite me M som haft hand om doggeliinon. D e ju kanske honom ja ha oroat mig för, då han e lite skygg o nervig av sig. Allt ha dock gått suuperduuuper o d känns så himla skönt! Live blir så mycke lättare när man vet att d går att skicka iväg honom, att han har d bra o att folk klarar av honom. Pondusen har ja eg int oroat mig för alls, han ha vari hemma me mormor hela tiden o dom känner varann o han e ju i sig int nån jobbi unge, bara överenergisk o snabb som en vessla. Kanske mest mormor man borde oroa sig för isf ha ha, men hon får ju vila hur mycke som helst när vi e hemma igen . (OM vi då förstås int genast gör en liten veckoslutsresa ti Bahamas me Emma o Alex som Manolis föreslog.....)

Nu tänkte ja, eftersom ja själv tycker d e lite svårt att välja ut va ja ska blogga mer om från resan, att ni kunde skriva en kommentar om vad från resan ni gärna läser mer om. Nå skilt ställe, nån händelse, nåt hotell eller nåt i  tävlingen ni e intresserade av, eller nånting ni vill se mer bilder ifrån? Ja har massor me bilder ja int ha publicera. D e alltså ungefär en vecka av tävlingen kvar, sen utses en RIKTIGA VINNAREN, alltså den som verkligen lyckats va barnslig i sina skriverier, men ändå oxå fått me fakta o fina bilder. Vill du fortfarande veta mer? Då kan du gå in HÄR o läsa hur Ylva, vår ena ledare under Bloggbussen, bloggar om resan. Jättefint me snygga bilder o en massa rolig fakta. Lönar sig att kolla!

Håhåååjajaaa, ja måst säga att ja int direkt sir fram emot att komma hem. Låter hemskt va? Njaaa, d känns väl lite hemskt att skriva så oxå. Samtidigt ska d bli jätteskönt att dänga Ponde i vagnen o bege oss ut på mårånlänk me Titski-Bitski igen, så där som "vi brukar". Förutsatt att han vill komma tibax hem nå mer förstås...ja tror han ha haft d ganska bra där han varit  

Man e ju en rutin-människa, om man kan säga så, o även om resor o äventyr e supersuperroliga, så e d vanligtvis ändå skönast hemma, på nå konstigt sätt, där man har sina rutiner o allt rullar på. Fast där e ju nog människor väldigt olika. Före jag fick barn tex, då va ja heeelt annorlunda. Trivdes allra bäst på luffen me en väska på ryggen o en biljett i handen. Fortfarande älskar ja att resa, o för mig e d viktigt att ungarna får komma ut o sii andra länder o kulturer, att äta annorlunda mat o höra främmande språk, att få "öppna sina öron o ögon". D e viktigt. Ja fick d iom att vi reste omkring väldigt mycke när ja va liten, o ja har för mig att ja e ganska öppen som människa. Försöker åtm att ha så lite fördomar som möjligt, o ja älskar att pröva allt  som e nytt o obekant. Once a Mumintroll always a Mumintroll, o ti våra små egenskaper hör ju dock nog att vi kan va lite blyga o försiktiga, men när ja väl känner mig trygg me folk omkring mig öppnar ja upp. D kan bara ta sin lilla tid, o då uppfattar nog en del mig som sluten o osocial, tyvärr. 

Nogslaprat här, ja tror Nunni vill åt sin dator nu, stackarn,

Ha d såå gott till nästa gång, o skriv som sagt gärna va ni vill läsa mer om från vår Bloggbuss!!!!!

Loppan