Små motgångar e oxå motgångar, speciellt när dom kommer i hela hopar samtidigt. Vi har d bra, bättre än bra kanske, ändå känns d för pissigt när allt imellan hackar emot. Värdsliga saker jo, o när  kommer väl en olycka passligt? Men ändå, just nu.... 

Ida slog d mig, att allti när d känns riktigt bra, rikit superbra nån stund, då börjar motgångarna komma, en efter en, ofta tätt på varann. E d för att få ner en på jorden igen? för att återställa balansen, att man int bara går o svävar iväg för högt på dom där lyckomolnen? d känns lite så.

Först bykmaskinen, som d int lönar sig att fixa, en kväll senare printern, som i o för sig kört sitt eget race en längre tid ren, men just nu tänkte ja int att ja sku måsta börja titta efter en ny, just nu när ja faktiskt sku behöva den. Efter den upptäckten kom snoret, i mängder o flodar o syndahav. Pontus, igen . Sååå tråkigt om han ska bli sjuk nu tills vi ska iväg. 

Ja ja, bara att fortsätta fixa o pussla o söka, we just keeeep going on!

Kramar från en för tillfället ganska härsken babianmoster