....att ja slutar blogga!!!

Min lilla blögg ha funnits i mitt liv ett bra tag nu,  före d kanske ni vet att ja skrev på Windows live spaces. Bra bloggdagar, dåliga bloggdagar, så dåliga bloggdagar att d int blir nån blogg överhuvudtaget...alltig kommer d nya dagar, o allti kommer d att dyka opp nya sjuka, seriösa, glada elä lessna ämnen att skriva om.

Därför gott folk (även ni onda själar ja vet att smyger omkring här titt som tätt..) ber ja er att inte misströsta. Ljuset i tunneln syns redan  .

Ja ha haft en uusel da på jobbe ida, samtidigt va den lite bra, på sitt sätt. Fick mig att tänka om o till. Att ja sen va trött som en spillkråka o att tandpetarna va för vassa, d e en heeelt annan historia. . .

Ja fick ett telefonsamtal på eftermiddan. Nånting ja först tänkte va ett prank call visa sig va någo HELT annat, o dessutom någo som värmer inuti mig ännu i denna stund. TACK för d, ja tror d behövdes  , o ja siir fram emot att träffas så fort "d passar"

Där va d. Nu hinner ja tyvärr int ge er mer att suga på ikväll för klockan e ren över 7 o ja ha lova mig själv att gå o sova 9 me sonen idag. Före d diktamen om Zacharias Topelius.....  

Pussilull o sen ikull me er nu, ja dunstar,

loppan

hej vännen, måst skriva ner det här, som du och jag talat är och har varit mitt liv en riktig villervalla en längre tid.

så gott som allt har hållit på och rasat med snabba steg för mej, och den enda starka trösten jag velat ha är förhållandet med dej.

jag hittade snabbt en "själsfrände" i dej då vi träffades, du märkte direkt att jag var i behov av att få prata,känna närhet och omtanke för att kunna må någorlunda bra!

vi var så lika pånåt sätt, hade mycket att jämföra med varann.

jag vill tacka dej för vår vänskap, den har hållit mej på fötter,vänskap? nej det är som en bekant sade till mej igår på telefon" man behöver inte vara en bra detektiv för att se att det är mycket mera än vänskap" och det är ju sant, det är som vi båda vet mycket mera än det, och fast det varit jobbit för oss båda att veta det, så är jag glad för det, du har gett mej ett sådant stöd som jag inte velat ha, eller kunnat ta av någon annan.

det jag vill att du skall veta, och så klart alla andra som läser här med(vilket jag vet att är många,nära och långt borta) att den episoden i mitt liv jag har jobbit med nu och som håller på att hända, det grunar sig längre bak i tiden än vad jag känt dej.

du har inget med mina beslut, eller illamående att göra,kom ihåg det.

 det var väl det som jag ville få fram, hej till er alla därute..

micke