Men jag mår faktiskt illa ännu. Konstigt, jag brukar int va så här känslig...

Här satt vi i godan (t)ro o åt kinapuffar jag o Nunni, medan Pondus sov. Hadd klämt i mig en hel del när ja la märke ti någo som rörde sig på botten av burken . EN LARV!!!!! Ble förstås hysterisk o börja kolla. Jo där fanns flera, små vita äckelslemmisar me bruna huvun, o d va just på puffarna dom va, till o me inne i endel puffar hitta ja larver!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ja ha alltså äti larver . Märkte ju nog någo som likna nät elär tråd medan vi åt, men som ni säkert gissar tänkte ja bara dom vanliga hundhåren (o dom orkar man ju int ens försöka få bort mer, man ha väl vant sig). Men d va d alltså inte........

Fy fasiken va illa ja börja må, till o me så ja spydde!! o d händer int ofta. Nä fyy va d äcklar mig, att sätta i sig såna små levande kräk. Känns som d kryper i hela mig, o me jämna mellanrum får ja kalla kårar o pälsen står rakt opp. UUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUSCH!!!!

Va lärde vi oss nu av detta? Jo, så klart, godis ska inte sparas, d ska ätas opp!

Nu ska vi iväg o plocka äppel. D d mask i dom kommer ja att springa hem skrikande.

Hej svejs från,

Larviga Lotta