Tänk att man en gång inbilla sig att man har mycke tid ti allt möjligt när man e hemma me en baby. Hah! D känns som dagarna flyger förbi o d e just o just att man hinner me d man "måst". Som disken ida, där står den, som igår, viskar o väser på mig varje gång ja går förbi men hittills ha ja lyckas ignorera den. Vet int vafför, d kan int va för att ja vet att mor min kommer hit ikväll o genast kommer att ställa sig o diska undan, för ja verkligen hatar att lämna så tills d kommer nån hit. Kan d va nån protest d e fråga om, nån litet litet inbördeskrig inom mig, mot pedanteriet? Vafför ble ja egentligen pedant? Sjukt. Nåh, där står disken iaf, elär rättare sagt väller fram, överallt! Skit samma, den får stå där tills d känns annorlunda. Måst va den vettigaste tanken ja haft på länge  

Ponde somna just så eg bord d va Tito-tid nu. Försöker att träna me honom varje dag, int mycke, men 10-15 minuter helst. Länken ida gick relativt hyfsat. Märkte igen att ju lugnare o mer sansad ja lyckas hålla mig, dess lugnare e oxå hunden. Märkligt va?  . Vi träffa en kompis som oxå har en valkkare, hennes e 2 veckor äldre än Tito o ha allti vari mycke "kovare" av sig, men ändå lytt henne så gott som perfekt. Nu ha hon vari borta en månad o doggen lurifaxar en del. Lite e väl protest, elä hämnd (lite som ungar när man hämtar dom på dagis ibland, först skriker dom när man far, o sen skriker dom igen när man kommer för att dom blir påminda om att man lämna dom), o lite har d säkert me åldern o göra. Våra "små" doggar börjar ju bli nån sorts män småningom. Ja, Tito blir d ju aldri riktigt nån MAN av...(tack gode gud för d!) men iaf, hormonerna gör sitt för att hålla livet spännande o underhållande för oss varje dag.

Anyway, som alltid kändes d tröstande att se att d int bara e jag som kämpar på me min hund. Man vet d ju annars oxå, men att se d så här i praktiken känns mera riktigt. Har du förresten nå bra ledarskaps-övningar att tipsa mig om? Har hittat en del på näte, o ja tycker dom funkkar faktiskt, men som me allt e d ju tålamod tålamod o åter tålamod som gäller.

D händer en del ida, o imo, o i övermorgon oxå faktiskt. Som vanligt kommer allt på en gång när d väl kommer. Ida har Ponde pappa-besök några timmar. Jag ska passa på o fara ti stan o träffa en kompis ja int ha sitt på åååår o dar. Ska bli riktigt roligt! Så här roligt hadde vi sist ja såg henne...

Den här gången blir tampongerna hemma . Om ja hittar hem ikväll ska ja ännu baka en superbt god chokladkaka till imo, jo för då e d oxå hålligång. Rajjtan-tajjtan i dagarna 3 elä hur gick d nu. Kakrecepte vill ja ännu tacka Lotta för. Den e alltså helt supergod! Imo blir d frissa & på kvällen Dinner me 2 najssiga mimmelin, nämligen dom här:

Kakan tänkte ja bjuda dom på efter middagen. D här ble ju utförligt. Hmm, nå nu vet ni iaf va som händer den här veckan. Nästa vecka har äldre sonen sen sportlov o då ska vi överleva några dagar ute i skogen, förhoppningsvis Buzzadora soygurt me goda vänner, träffa lite hundfolk o eventuellt oxå hinna bara va o ha d bra.

Slutpladdrat för den här gången, ja har ju en hund att träna!

kramar,

Loppan

Pssst, roligt att så många ännu hittar hit!