bread.

Ja ja, bröd baka ja ju så gott som dagligen, men gluttbröd ha d vari sämre me sista tiden. Ha faktiskt int baka på flera veckor! Frysarna både hemma o på jobbe sina för lääänge sen, o ja ha tugga knäcke fram till ida, då ja äntligen bestämd mig för att även jag ska få tugga lite mjukt bröd ti omväxling.

Så där fina som på bilden ska dom bli (ha ha). Ja borde förstås int ha satt ut den före ja ha sitt mina egna   , men men, nu blir d säkert bra. D e en sorts skruvbatonger, d ha ja int testa glutversion av ännu.

Recepte löd ungefär så här (sorghum,olja+solros va på mitt eget initiativ)

4 bröd har ja tänkt att d ska bli av:

1,5 påse torrjäst

1 l ljummet vatten

1 msk salt

2 msk fiberhusk

900 gr semper fin mix

250 gr sorghum (nån degfärbättrarmix har ja för mig...)

1 skvätt olja

1 dl solrosfrön

Låt fiberhusken svälla i vattnet 10 min. Blanda sen i resten o låt gå i maskinen 5-10 min. Täck o låt jäsa 25 min. Baka ut snurrbatonger (använd riklit me mjöl) o låt jäsa ytterligare 15 min i 30+fukt. Grädda i 200 20-30 min.

Ja hoppas d blir bra. Har ingen aaaning än så länge för degen står ännu o jäser. Lite spännande e d att använda sorghum-mjölet, för d ha ja int testa förr. D heter sweet sorghum men på påsen stod att d kan användas ti både kakor o bröd, så vi testar förstås  .

Annars blir d Hawaij-korv ida. Gissa om d ha hagla in frågor angående den. Sku dom stackrarna veta att ja bara tänker gratingera körv me senap, ananas, paprika o ost   . Kan bli riktigt gött faktiskt.

Nu ska ja gå o snurra batonger, kramar så länge!

loppan

(ett antal timmar senare..)

Nåja sini, sånhärna ble mina, rikit fina vizzt? Och såååå goda, smakar som riktigt BRÖD för fankken   

Gumårrån,

Ny dag igen, tisdag denna gång. Känns rikit bra. Live går vidare o d ha ja väl fatta hela tiden (förhoppningsvis). Dom mörkaste stunderna känns d ju bara int rikit så. Ska börja dan me en sång ja älskar:

Visst e den fiiin? Sen ett litet recept-tips. Såna ha ja nog int kommi me på länge, o d här från igår va en verkligt positiv överraskning. Ja utgick från D HÄR RECEPTE, men hadde i både blomkål o broccoli, o i såsen la ja till paprikapulver o gräslök, jo o så redde ja den lite me gluttfritt mjöl oxå! En massa riven ost on top o in i ugnen. Skitgott, om ja får säga d själv, o vem lär nu ska hindra mig  

Vi va o vaccinera Titolino igår. D gick helt suuuuperbra! Gnällde en del medan vi vänta men sen gick allt bra. Petvet kolla honom, både muskler, ballar, vikt, öron, ögon, tänder o bett, allt va priiima, o så lär han ska bli en stoooooor en  .

Han ha blivi så dukti (sori ja vet att ja skryter på honom hela tiden), både me folk o hundar går d bra nuförtiden. Oxå me tanke på roskisintresset tycker ja han brås på Gumman. Vem vet, kanske hon ligger däroppe på sitt moln o kommenderar honom att va snäll, int sku ja undra. D sku ju int va den första hundherren hon sätter på plats  ...

Helgen gick för fort igen, men den va skööööön. Hann både städa, sova o umgås, d kan väl int bli mycke bättre? På lördag kom Bruder med klan. Ungarna va helt sålda o tito uppförde sig exemplariskt. Ingen rädder för tito - tito rädder för ingen. Jättekiva va d!

O ida e sonen ut på bio o vigulej me faster. D blir packat hos Gustavssons ikväll då oxå moren från skogen befinner sig hos oss. Ja ba henne komma några dar igen. Konstigt d där, satt o filosofera över d igår kväll. När ja beslöt mig för att be henne, då kände ja mig faktiskt helt slut o färdig, både fysiskt o psykiskt, o då tänkte jag : vafför slita ut mig mer än nödvändigt i onödan, då ja vet att d finns folk som vill hjälpa? D sku ju va otroligt dumt. Ändå, sen när ja ha bett henne o hon kommer, känner ja mig lite lat o tarvlig, då ja ha medgett för mig själv o omvärlden att ja int orkar, int klarar allt ensam. Otroligt lustigt o dumt fenomen.

Nåja, nu e hon här o d känns varken dumt elär otroligt, bara bra.

Nu ska d dolmas, ni får ha en superdag alla därute!!!

loppkramar

ville ja skriva på min nya banner (bilden högst opp på bloggen) men d gick int i banner-programmet. Nå, i vått o torrt knagglar vi ju alla på i vike fall som helst.

Ja ha villa blogga läääääänge ska ni veta, ha tänkt på d varje dag. Klen ursäkt kanske men ja ha helt enkelt int orka. Ja e totalt utmattad ren efter en dag på jobbe, att gå hem känns ibland helt oöverkomligt (jo, ja ha flera gånger övervägt att falla ihop i en hög i snöslaske o bara vänta tills nån kommer o hjälper mig).

När man sen ha kommi så långt så man ha städa undan dom värsta paffasksresterna (titos aktiveringsleksaker medan vi e borta), gått en sväng me tito, fått fram nån mat o så gått me tito igen, då e ja redo för graven ha ha, nå nä, men typ så känns d. Får strida me mig själv varje kväll för att orka i duschen före ja stupar i säng.  Ja e me andra ord HELT slut, både i kropp o själ. Nja förresten, int i själ kanske, då sku ja int sitta här o skriva nu. Någo e d ju därinne som får mig att streta vidare o till o me känna glädje över d.

Ha vari på öppet hus i Nunnis skola ida. Dom arbeta in en extra dag lov ti påsken. D va jätteroligt! Först hade "vi" musik, o sen matematik. Gladast ble ja när ja såg hur flitigt manolis markera, faktiskt!

Sen på väg hem vek ja in i Seppälä som hadd utförsäljning o ja hitta en tröja för ynkliga 12e   .

NU e d då äntligen veckoslut!!! Skööööööööööööööööööööönt. Vi väntar hit lingonsnåret ida, hela gänge. Dom kommer o titta på tito. Imo e d lite meningen att vi kanske ska gå på orm- o kräldjursutställning. Ha vari för några år sen o d brukar va roligt.

Japp, kroppen värker (rikit sant, ja vet att d låter patetiskt men ja har sjukt i varje millimeter av mig själv) så d blir int mycke mer nu. Lite bilder ska ja ändå lägga opp, d ha vari meningen så länge.

Börjar me den äldsta, min bästa bild från i julas.

Oxå en gammal en....den sku va basen ti ett superduper glatt bloggeri för nån tid sen, men sen gick d ju som d gick.

Den här synen mötte mig när ja kom hem en dag förra veckan   

Igår kväll ble d impuls-pizza på gluttbotten. Gött!

Å last but absolutely not least, nyaste bilden på doggendalen. Han e så ljuv när han sover....   

Så där, nu ha ja blogga av mig lite igen, känns bra.

Soffan kallar, sen doglänk.

kram

loppan

Va betyder d då?

Hörde ambulanser för en stund sen. Kolla klockan o konstatera att sonen bord va på väg ti skolan. Sku väl ha vari bra me d, men nej, ja snegla hit o dit, kände på telefonen, snegla lite till, o så gjord ja d...... RINGD åt honom!!!! bara för att höra att allt va okej   

Han sucka o smacka i andra ändan när han äntligen fatta vafför ja ringt, men samtidigt tror ja han tyckt d va lite smånajssit att ja va orolig   .

Någo sån härnt ha aldri, o ja menar aldri, hänt. Huh huh......

Ha en bra dag i halkan!

loppkram

Hej!

Nä vettni, fortfarande ingen bloggiver. Int någo att blogga om tänkte ja först skriva men d e ju helt fel. Nu fan sku d finnas o blogga om. Har världens duktigaste hundvalp (faktiskt) o en otroligt gullig 9-åring, ett jobb ja trivs me o vänner ja uppskattar o älskar. Har oxå en mor som ha hjälpt mig att komma på fötter o klara dom gångna 2 veckorna. Int kan ja ju klaga. O int vill ja heller. Ja kommer att klara d här d vet ja. Hur d sen ska bli om 7 månader när nästa Rotte kommer, d har ja ingen aning om, men ja föredrar att int ta ut stressen o rynkorna i förväg iaf. D blir som d blir o själv ha ja gjort mina beslut, åtm en del av dom..

D börjar kännas bättre nu, o tack vare mor i skogen e ja liite piggare. Ha fått hoppa över både en o annan pisslänk tack vare henne (tack Eva, du vet va du betyder   ).

Visst, humöre seglar fortfarande opp o ner, o minsta lilla fråga kan få tårarna att spruta, men på d stora hela tror ja d e på väg oppåt. D e bara att trä på skygglapparna, int sii bakåt mer före man e redo för d, hur länge d nu kan tänkas ta.

Nåh, d här va int mycke men d räcker för nu.

Kramar ti er alla o tack ni som ha stöttat o tröstat, ni vet vem ni e   

lopplottan

Vafför blir varje morgon jobbigare då d borde bli lättare dag för dag?

Titos mår bra, tror ja åtm. Aptiten e d inge fel på, int sömnen heller. Ja tror han växer me rekordfart. Kiss&kakket börjar fungera ganska bra, han ha fatta galoppen, fast d förstås händer olyckor. D lär d ju ska göra ett bra tag ännu. Han sitter o ger tass, förstår ganska bra vänta o varsågod oxå. Ida klippt vi klorna andra gången o d gick superbra!

Ja känner mig som världens sämsta mest irriterade valpägare men ja gör iaf va ja kan.

kram

L8

...en i magen, o så faller allt. Hur kan d va möjligt?

Här står ja nu, igen, o försöker va så där stark som dom säger att ja e. Int e ja alls stark. Helst av allt sku ja ligga o drunkna i ett hav av tårar som aldri slutar välla fram. Ja försöker dölja sorgen för Nunni. Ja vet int ens va ja bord göra, ja vet int hur han mår, egentligen. Han e stark, d vet ja, men han ska ju int behöva va d.

Ja orkar int si framåt som dom säger, ja vill int ens. Ja har så mycke glädje i livet, så mycke att si fram emot, men ja känner ingenting av d, ingenting. Ja känner mig så skit som behandlar Nunni som ja gör, vräser, fräser, gråter. Han e int värd d, int den här gången heller. Ja känner mig så dum som lät d gå så här, igen. O ja känner mig så satans orättvist behandlad så ja nästan blir arg på mig själv, ligg nu sen o tyck synd om dig själv. Ja vill ju va arg o förbannad, o nu e ja d, tror ja, samtidigt va han mitt allt. D låter väl patetiskt men så e d, han kom in i mitt liv o han tog mig milt sagt me storm. D va ingen lätt resa vi påbörja, men fram tills för några dar sen sku ja ha sagt att d va värt varje tår o varje rynka. Han uppfyllde alla mina drömmar, fick mig att tro på saker ja trodde int va möjliga mer, sen sprack allt, som en stor satans genomskinlig bubbla.

Ja vet int ens va ja känner. D e någo stort o mörkt som gräver runt i mig. Breve d växer där nå litet o oskyldigt. Hur ska ja klara allt d här, hur??

L8