Just när ja hadd dragi fram alla Pondes kläder o spritt ut dom över rumme i olika små högar kom ja ihåg!!!

JA SKU JU INT ALLS STÄDA IDA 

En timme tidigare va ja så stolt över mig själv där ja satt i soffan me Pondling o vi gurgla ikapp. Inge städas, inge plockas. Va först ut på låååååååååååååååååååååååååånglänk me M&m&m imorse, sen luncha ja me Ponde o fixa lite mat ti veckan. Men sen..... ... .. va d på någo vis så "inbjudande" me den där byrån när ja börja vika in kläder från torksträcke o Pondus för en gångs skull trivdes ensam på golvet. Mössa inomhus e ju förresten dö thääängg elär huur? o eftersom alla andra karar i den här familjen oxå befinner sig i tonåren kan väl lika bra Pondus skida fram några år o joina dom...

D ha vari ett himla skrikas här ida. Ja ha skriki åt Tito, pondling ha skriki åt mig. Mellan skriken ha han spytt, o sen ha vi båda skriki. Att sådant. O hejj, vi fick ren tid för honom, ti barn-polin nästa måndag, en hel timmes tid! Super!!!!!!!

Den där pipon förresten..... , den satt ja på honom för att dölja några av blåmärkena på hans huvu. D e ett hiskeligt klånkkas hela tiden nu när han ska stiga opp mot allting. När ja diska ida stod han o höll i mitt ben me ena handen o drog ut o in på en köxlåda me andra . Men men, dom lär ju tåla en del dom där små huvuna, så sa åtm rådgivningstanten åt mig, o hur ska dom annars lära sig att akta? 

Manolis kom hem me en anmärkning igår. Han hadd blivi utkörd från klassen. Sen fick ja ett sörpligt mejl om att han en längre tid inte tycker sig behöva följa samma regler som dom andra, att han har attityd och är storkäftad. Hmmm. D här sku ja ju int få erkänna men en liten barnslig rebell inom mig va lite småstolt o ville skratta. Nej nej ja gjorde int d, d va bara en liten känsla. Efter alla dygn av städning ble ja skitsur, onödigt överdrivet sur. Så pass att Manolis nu går o lägger sig kl.20 varenda en kväll den här veckan, för en anmärkning alltså....

D va d här råde ja sku be om igår, va ja för sträng??? Gör man överhuvudtaget så här nuförtiden? Ja tycker d verka ha dött ut helt. Ingen får nå som helst straff, för nånting! nästan som me hundarna o den där "positiva förstärkningen" d talas om överallt & hela tiden. Hur ja än vände o vred på d kund ja int komma fram ti nå annat än att ja måste "ta bort" nånting av honom som kändes, så han kanske eventuellt sku komma ihåg d nästa gång. D va bara en anmärkning, o hans 1a någonsin, men många bäckar blir osv, o d e så fruktansvärt onödigt i hans fall. Fast å andra sidan, såndärnt e nog lite viktigt tror ja, för utveckling o mognad o hela faderullan.

Ja ja, nu tibax ti kläderna.

Kram

Loppan