Vem vill läsa sånt? Ja int vet jag men ja vill skriva d.

Ingen höjdardag ida precis. Kan beskriva den me ett ord, elär nä, ett ord: spyor, o en bild, den här:

Mindre sonen ha spytt ner praktiskt taget ALLT som går att spy ner hos oss! Soffan o soffdynorna, 2 puuhamattor, 2 halare, ja vet int hur många bodyn o så mig förstås, men d räknas int. Ja räknas int. Ja veet ja veeet hur d här låter men just nu känns d för miserabelt d hela. Ja e SÅ trött på att endast finnas till för att sköta om andra, så trött på att torka spyor, såååååå trött! När man int hinner ta hand om sig själv så pass mycke som att fila fotbottnarna en gång (tror int ja ha gjort d ordentligt sen i somras), då e d int roligt mer...

Då vet ni alltså va ja ha gjort ida, bykt, o bykt, o så bykt. Mellan skrikattackerna ha ja hängt opp byke. Före allt d här spyende o bykande (spyende börja visserligen ren där men..) va vi en sväng ti Kirppis, Pikkusiili. Va dit för att söka en ny puuhamatto åt Pondus. Den första vi fick va int så häv om man kan säga så. Nu har han en fiiiiinfiiiin matta me både båge att titta på när han ligger på rygg o en liten "vägg" att ha leksakerna på om han ligger på mage. En sån härn:

Ja, o från d ena ti d andra. Sista bilden ja tog igår ser ut så här:

Härlig visst? Ja älskar den iaf. Hur pissig dan än ha varit kan man int annat än somna lycklig me den bilden på insidan av ögonlocken.

Nåja, nu låter d för förfärligt här igen. Int ble d mycke ti blogg d här heller. Ska amma, sen kanske änteligen få min födelsedagspresent dammsugarn upppackad o testdrajvad, sen länk+träning me vår vita tonåring o sen blir d nog bädden. Antar att ja int orkar fila dom där fötterna ida heller. Nåh, så länge strumporna int går sönder när man drar dom på sig så...

Förlåt mig, inge höjdarinlägg ida (heller). Men ingen måst ju läsa. Antar att bloggen börjat bli som terapi för mig. Skriver av mig lite frustration. Ujj ujjj vikken omotiverat olustig dag. Bäst ja slutar nu. Bättre lycka nästa gång, imoron menar jag.

loppan