Fredag ida. En berg- o dalbanefredag. Känslorna ha svävat nånstans oppe i euforisfären, skumpat omkring bland lera o träsktroll, hattat o fnattat hit o dit, för att nu ha landat nånstans på en ganska mittimellanig molntott. Ganska okej. Måst va för att ja fick undan en maaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaassa disk. Ja e tro d elär int sjukligt pedantisk. Man sku int tro att ja kan leva me 2 barn o en hårande hund, men ja kan!!! ....(elär kan ja?)

Fisens pappa va här ida (här lyfter alla på hatten), till o me 3 timmar (här lyfter vi på hatten igen). Skiter i sarkasmen nu o e på riktigt glad för att Fisen fick lite tid me far sin. D i sin tur ledde ju oxå till att hunden i huse fick lite laatuaika me andra dogglingar. Hundparken krylla av hundar ida, o vädre va ljuuuvligt friskt o kallt o grannt me fina höstlöv överallt! Riktigt roligt, att Tito dessutom beter sig så bra o funkkar bra me alla hundar vi träffat hittills får mig nästan att glömma att han varken siir elär hör mig medan vi e i parken. Okej, ibland hör han, när han tycker att han iss kommer han till o me när ja kallar på honom...ja får väl va glad. Så här siir han förresten ut ikväll, efter 1,5h i hundparken. Spoooky  

Fisen sover nu efter 2 timmar skrik. Ja hadd tänkt sii Johnny English me ungarna men stängde in mig i köke me minstingen iställe så dom andra fick se någorlunda i lugn o ro. Dom tyckte nog ändå mer om den än jag sku ha gjort har ja för mig, av d lilla jag såg (o hörde.....)

Ha fundera lite på den där koliken. Tycker d e konstigt att P imellan kan vara så glad o god o lugn, som han inga krämpor i världen sku ha, o sen plötsligt kan d börja o hålla igång en halvtimme, 1 timme, elär 2, 3, elär 4. O så mellan varven kan han sova helt bra nätter, som dom 2 sista nu, me först 4h i ett streck o sen 2-3 igen efter matning. Ja ha fått för mig att kolik ska va mer ihållande, hela tiden lixom, men d finns väl olika varianter kanske, nån som vet? I o för sig skriker han ju nog  flera timmar i streck, o ett sånt 7helsikkes skrik sen. D går genom märg o ben, tårarna (jooo, han börjar ha såna nu!!) sprutar o hela ungen blir grannröd.

För tillfälle e d nog den här ställningen som funkkar bäst. Han blir som en überkokt makaroni.

Ja hitta på någo sätt som ja int mer kommer ihåg en hemskt bra blogg ida. Älskar den, kanske för att ja känner igen mig i mycke d hon skriver, för att d känns bra att läsa att andra känner som jag. Ja e alltså int helt fel funtad after all.. Här kan ni kika in om ni ble nyfikna: ensamma mamman.

Nu ska ja rusta mig färdi för bädden, klockan e 23.27, passlig tid en fredag kväll eller....? Njah, men fisen kan vakna när som helst o ja hoppas på lite sömn igen inatt. 

Kramar från ensamma mamman II